miswakclub

TandstickaTandborsten i den form vi känner till den uppfanns inte fören 1498 i Kina då var den så klart inte i färglad plast så som den tillverkas idag utan var då av svinborst (Grishår) och hade ben eller bambuskaft. Vill ni prova en liknande tandborste så finns det en som tillverkas i trä och med steriliserad svinborst, den kallas Naturborsten. Är Svinborst att gå lite för långt? Men du vill prova en mer miljövänlig tandborste med bambuhandtag finns svenskdesignade Humble Brush, som använder Nylon 6 som är världens mest biologiskt nedbrytbara nylon.

Innan dess tuggade människor på änden av en pinne så att den splittrades och blev trådig, den kunde de sedan använda för att skrubba sina tänder med. I det arabiska kulturområdet använde man tidigt pinnar från busken Salvadora persica för att rengöra munnen. Pinnarna, som kallas siwak eller miswak, tuggades upp i ena änden och utsöndrade uppfrisk­ande ämnen som fungerade som en form av tandkräm. Just dessa pinnar finns det folk som fortfarande föredrar så de finns att köpa idag.

I Europa såg man den som liknar dagens tandborste först någon gång i mitten på 1500-talet. Och då var den bara för de rika. Så att borsta tänderna har faktiskt varit en lyx! Tandborstar blev mer vanliga först sedan britten William Addis startat massproduktion år 1780 men fortfarande var de för de rika och välbeställda, men Willam själv blev så klart en förmögen man på kuppen.

TandstickaSen dröjde det till 1938 då den första massproducerade tandborsten i nylon kom tillverkad av DuPont, New Jersey i USA.. Ytterligare 10 år senare började man tillverkningen av tandborstar gjorda av plast. Då blev tandborsten billig och något för var mans mun. Då blev också tandvård en angelägenhet för alla inte bara de rika. Innan dess använde de fattiga trasor och och pinnar för att för att hålla tänderna rena även i Sverige.

Karies (hål i tänderna) förekom dock nästan inte alls under brons- och järnåldern men steg kraftigt under medeltiden. Något som kan påverka vi inte alls hade socker i mat och inte åt godis på det sätt vi gör nu. W D Miller gjorde en serie försök på 1890-talet som ledde fram till en förklaring för karies som har influerat nuvarande teorier. Han fann att bakterier bodde i munnen och att de producerade syror som förstörde tandstrukturer i närvaro av jäsbara kolhydrater (socker). Svenskarna äter mest lösgodis i världen så ni förstår att tandféns jobb har blivit bara viktigare och viktigare med åren och att man börjar använda tandborsten redan i tidig ålder.